RADON - EN OSYNLIG OCH LUKTFRI GAS
Radon är en gas som är osynlig och helt luktfri. Den bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När radonet i sin tur sönderfaller så bildas så kallade radondöttrar. Dessa fastnar på damm och andra luftburna partiklar. Genom andningen kommer radonet ner i luftrör och lungor. Radon i för stora mängder kan orsaka lungcancer.
Det bästa sättet att ta reda på om det finns radon i ett hus eller en annan lokal är att utföra en mätning. Radon finns överallt – i marken, luften och vattnet. I en bostad finns det tre möjliga radonkällor: marken under och runt huset, byggnadsmaterialet och vattnet som används i hushållet.
Marken den största radonkällan
Marken är den absolut vanligaste källan till radon. Därför har många svenska kommuner undersökt hur mycket radon det finns i marken. Vill du veta mer om radon i marken just där du bor så kan du kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande där du bor.
Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon. Det kan handla om betong, tegel och lättbetong. Men i dessa fall är strålningshalten låg och ingen hälsorisk. Ett undantag är så kallad blåbetong, som slutade användas på byggen i slutet på 70-talet. Blåbetong kan ge höga radonhalter när det är dålig luftväxling i huset. Dagens byggnadsmaterial innebär ingen hög radonrisk.
Finns även i vattnet
Radon kan även finnas i vatten, även om det är ovanligt med höga radonhalter i det kommunala dricks- och hushållsvattnet. Vatten från brunnar som borrats djupt ner i berget kan innehålla radon, samt kallkällor.
Upptäcker man höga halter av radon i dricksvattnet så bör man också göra en mätning av luften, eftersom det ofta finns ett samband. När vattnet tappas upp eller används exempelvis i en tvättmaskin så hamnar en del av radonet i luften.
Faror med radon i luften
Jämför man exempelvis med rökning och att utsätta sig för mycket för sol så är radonstrålningen i de flesta svenska bostadshus ingen stor riskkälla. Men risken för lungcancer ökar om man bor i ett hus med höga radonhalter under en lång tid.
En radonsanering är alltså en bra investering för hälsan. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att 400-500 cancerfall om året orsakas av radon inomhus. Av dessa är 90 procent rökare. Om man utför radonsanering och sänker radonhalten i alla hus som över 200 Bq/m3 så beräknas man undvika ungefär 200 lungcancerfall varje år.
Metoder för radonsanering
Radon i byggnadsmaterial motverkas bäst med ökad luftomsättning. I enklare fall så det vara tillräckligt med bättre ventilation. Man kan även täta väggar av blåbetong med puts eller så kallad radontapet. Ska huset renoveras så kan man byta ut radonhaltigt byggmaterial som inte har bärande funktion i byggnaden.
Radon som kommer från marken åtgärdas genom att man tätar sprickor och andra läckage in i husets grund. Man kan även skapa ett undertryck som gör att markluft inte sugs in i huset. Radonsug och radonbrunn är två metoder för detta. Även förbättrad ventilation kan hjälpa.
Radon som kommer från hushållsvattnet åtgärdas bäst med en radonavskiljare. Luftar man vattnet kraftigt så försvinner det mesta av radonet.